Kräftor är en av de mest försurningskänsliga arterna i ett vatten. Anledningen är att de har en komplicerad livscykel vid parning och romsättning (sep-nov), kläckning (maj-juli) och vid tillväxt som ser via skalömsning (maj-sep) som påverkas av låga pH-värden. En stor del av året är kräftor i olika stadier känsliga mot låga pH-värden.
Kräftor påverkas redan då pH faller under 6,0 och i gravt sura vatten saknas flodkräfta helt. Vid pH-värden lägre än 5,8 sker fysiologiska störningar i reproduktionen, med ökad dödlighet på rom och yngel.
Det händer med rommen vid lågt pH?
Vid romläggning fäster inte rommen på undersidan av honans stjärtben på normalt sätt. Om romkornen släpper från honan kan de inte utvecklas.
Hur påverkas skalömsningen?
Vid skalömsningen spricker skalet mellan stjärt och ryggsköld och kräftan kryper/slår sig ur det gamla skalet. Kroppen tar upp vatten och blir större, det nya skalet börjar anläggas och hårdna. För vuxna kräftor tar den process ungefär en vecka. Kräftan är mycket känslig för predation fram tills skalet hårdnat. För att skalet ska hårdna (ju snabbare desto bättre) krävs kalcium (Ca2+).
- Upptag av kalcium tas upp från det omgivande vattnet via gälarna. Denna process är mycket pH-känslig då lågt pH hindrar upptaget av kalcium. Vid pH-värden under 6,0 är kalciumupptaget reducerat och vid pH 5,0 är det i stort sett helt blockerat.
Därför är ynglen känsliga första sommaren
När rommen kläcks under maj-juni (beroende på vattentemperatur) är ynglen påverkade av samma process som vid skalömsningen dessutom ömsar ynglen skal ofta under första sommaren, upp till 5–7 ömsningar. Det innebär att ynglen är känsliga mot s.k. surstötar från maj – sep.
Sedan 1970–80-talet har många bestånd med flodkräftor som varit mycket bra, kraftigt försämrats. Detta kan bero på flera olika orsaker. Ofta har det varit försurningen och i många fall har beståndet återhämtat sig efter att kalkningen startade under 1980–90-talet. Men i vissa fall har bestånden inte återhämtat sig i kalkade vatten eller i sjöar där vattenkemin inte visat ett behov av kalkning. Orsaken till detta är oklart. En orsak kan vara att vi missar att mäta vattenkemin när surstötarna uppkommer. En surstöt kan uppkomma under ett fåtal timmer till exempel efter en kraftig regnskur, tar man provet för sent eller dagen efter får man bra värden. Surstöten har redan passerat.
En annan bidragande orsak till att flodkräftan drabbas hårt vid försurning av sjöar är att de i huvudsak uppehåller sig i sjöarnas strandzon. Denna del av sjön är oftast mer utsatt för försurningspåverkan än centralt belägna delar av sjön. Strandzonen drabbas hårt av det sura vattnet från högflöden eller vid snösmältningen på våren eftersom smältvattnet innehållet en högre koncentration urlakade metaller, främst toxiskt aluminium. Denna del av en sjö missar man vid en normal vattenprovtagning, som oftast sker i utloppet.
Interreg-projekt provar nu att kontinuerligt mäta pH med så kallade pH-loggrar. I en sjö i Sunne kommun finns 2 loggrar utplacerade, en vid utloppet och en strandnära. pH mäts var 15 minut. Loggrarna placerades ut i januari, hittills fungerar tekniken mycket bra. Ännu är det för tidigt att utvärdera resultaten, försöken kommer fortgå.